Att kunna formulera och utveckla sina tankar genom att rita, måla och modellera möjliggör en rikare kommunikation än den där bara ord finns. Fotografering var mitt första mer seriösa sätt att gestalta. Jag ville fånga stämningar och rörelse, fascinerades av mångfalden av nyanser, mönster och detaljer och speglingar... men jag behövde utveckla mitt sätt att gestalta. Därför tillät jag mig att börja göra om mina fotografier digitalt, omforma, slå samman och skapa nya "världar" och landskap. Jag kallar det bildskapandet för "fotomåleri".
Jag målar oftast intuitivt så att känslan eller sammanhanget som vill visa sig blir synligt :-): rörelse, olika perspektiv, fenomen som uppstår samtidigt i olika dimensioner- mikromakrovärlden parallellt, någonstans i mellanrummet mellan dröm och verklighet. Jag är nyfiken och tillåter mig att prova dessa uttryck fritt. De senaste åren har varit förtrollad av akrylfärgernas magi och målat abstrakta målningar. Dessa har jag sedan även mixat med mina fotomålningar och skapar mycket "lager på lager".
En rörelse sprider sig i sin omgivning och påverkar även andra saker att röra sig. Vilken kommunikation sker då mellan de olika elementen som finns? Hur skapas en förståelse i denna samexistens? Konst är ett sätt att uttrycka saker kanske universellt. Ett konstverk sätter något i rörelse hos alla som tar del av det, även om tolkningarna kan vara olika och rörelsen - den känslomässiga rörelsen - och tolkningen kan vara stark för en medan den kan vara annorlunda och nästan obefintlig för annan.
Att få ta del av och även skapa själv genom olika konstnärliga uttryck, tänker jag, har stor betydelse för världen och bidrar till mer fredlig och human samexistens på vår jord.
Being able to formulate and develop one's thoughts by drawing, painting and modeling enables a richer communication than that where there are only words. Photography was my first more serious way of portraying. I wanted to capture moods and movement, was fascinated by the variety of shades, patterns and details and reflections... but I needed to develop my way of portraying. Therefore, I allowed myself to start remaking my photographs digitally, reshaping, merging and creating new " worlds' and landscapes. I call that image creation "Photopainting". I usually paint intuitively so that the feeling or context that wants to be shown becomes visible :-): movement, different perspectives, phenomena that occur simultaneously in different dimensions - the micro-macro world in parallel, somewhere in the space between dream and reality. I am curious and allow myself to try these expressions freely. The last few years have been enchanted by the magic of acrylic paints and painted abstract paintings. I have then also mixed these with my photo paintings and create a lot of "layer upon layer".
A movement spreads in its surroundings and also affects other things to move. What communication then takes place between the various elements that exist? How is an understanding created in this coexistence? Art is a way of expressing things perhaps universally. A work of art sets something in motion in everyone who partakes of it, although the interpretations may be different and the movement - the emotional movement - and the interpretation may be strong for one while it may be different and almost non-existent for another.
Being able to take part in and also create yourself through various artistic expressions, I think, has great significance for the world and contributes to more peaceful and humane coexistence on our earth.
